2016-03-23 10.51

Lopme Naestie 2016

Lopme Naestie betyder snöstjärna och är namnet på de samiska kulturdagarna som äger rum varje år i Funäsdalen. Årets tema var ”Ur en renskötares synvinkel/perspektiv”. Invigningen ägde rum på Risnäset den 17 mars och invigningstalare var Eva Renfeldt, en av grundarna av de samiska kulturdagarna. Anna-Sara Stenvall invigningsjojkade.

Besökarna bjöds på allt ifrån samiskt hantverk, samisk mat till intressanta föreläsningar. Även barnen hade sina egna programpunkter.

Lennart Pittja, samisk turistföretagare, från Gällivare föreläste om ”Besöksnäringen – hot OCH möjlighet för den samiska livsmiljön”. Han menade att alla aktörer bör arbeta mer tillsammans för att se helheten och jobba för en hållbar utveckling. Han vill att när nya verksamheter växer fram ska samerna tidigare få vara med i processer med samråd. Idag blir samerna ofta tillfrågade i slutskedet och då upplevs de som nej-sägare. Men så behöver det inte vara om de får vara med från början och bidra med tankar, erfarenhet och kunskap. Samerna ser också nyttan av att hela Sverige lever och att landsbygden utvecklas och överlever.

Eivind Torp, docent vid Mittuniversitetet, höll ett anförande om ”…och snart måste man väl betala för att få tillträde till nationalparkerna! Renskötselrätten – förr och i framtiden” Med utgångspunkt från den första lagen om rätten att bedriva renskötsel, som kom 1886, berättade Eivind om de grundläggande momenten i samernas rätt till att bedriva renskötsel och hur de har kommit att variera över tid. I rätten till renskötsel finns också jakt- och fiskerätt som birättighet. Åhörarna fick avslutningsvis lyssna till några domstolsärenden som haft och har betydelse för renskötselrätten. Ett mål som nyligen avslutats i Gällivare, är det så kallade Girjasmålet, där vet man ännu inte vilka konsekvenser domen får. Vilken rätt kommer exempelvis allmänheten ha till jakt och fiske i framtiden?

Anja Fjellgren Walkeapää, student vid Umeå universitet höll ett lekmannaföredrag om ”konflikter mellan skogsbruk och renskötsel. Tankar från någon som verkar i båda näringarna.”
Anja studerar till jägmästare och menar att skogsvårdslagen är tandlös. Den värnar lika mycket om miljön som om produktiviteten av skogsbruket. Det är skogsvårdsstyrelsen som ansvarar för att lagen följs.
Renlaven som renarna har som huvudsaklig föda kallas ofta för ”det vita guldet”. Sedan 1950-talet har cirka 70 % av laven försvunnit. Likaså har hänglaven, som renarna också äter, försvunnit. Hänglaven växer i gamla tallskogar, vilka mer och mer försvinner. Anja säger att skogsbruket är en fara för ”det vita guldet”. Exat vad som händer vet man inte, det finns ett stort behov att forska mer kring lavarna och dess förutsättningar.

Träff för samiska samordnare
Under de samiska kulturdagarna Lopme Naestie träffades det samiska kommunnätverket Praetieh (Gnistorna) i Funäsdalen. Nätverket består av de samiska samordnarna som finns i kommunerna Dorotea, Vilhelmina, Strömsund, Östersund, Åre, Krokom, Berg, Härjedalen och Älvdalen. Samordnarna träffas cirka fem gånger per år och diskuterar gemensamma frågeställningar. Under dagarna i Funäsdalen deltog de också på de olika föreläsningarna som arrangerades.

Sidinformation

Sidan uppdaterad 2016-03-23 10.51
av Henry Jonasson