Kommunikation och teknisk försörjning

Samspelet mellan kommunikation, transport och teknikförsörjning i
relation till bebyggelse är en förutsättning för att åstadkomma hållbar
utveckling inom kommunen.

Kommunikation

Kommunikationer ska stärkas och utvecklas såväl inom kommunen, som
tillgängligheten till kommunen, detta syftar till att öka attraktiviteten för
befintliga och nya medborgare samt företag. Kommunen ser att kollektivtrafik,
digital infrastruktur, järnväg och flygtrafik är viktiga delar i utvecklingen,
vilket även ligger i linje med de nationella och regionala transport
och trafikförsörjningsplanerna.

Digital infrastruktur

Ställningstagande

  • Kommunen avser att utarbeta en bredbandsstrategi under mandatperioden.

Kommunikationer är ett viktigt steg i att tillgängliggöra kommunen,
att kunna erbjuda majoriteten av kommunens befolkning bredband
anses vara i relation till en ökad inflyttning (se sida 10).Sedan början av 2000-talet har bredband successivt bytts ut i stora delar av Sverige.
Kraven på snabb överföringshastighet drivs till stor del av teknikutvecklingen.
I den nationella strategin, Sverige helt uppkopplat 2025, är
visionen ”ett helt uppkopplat Sverige”. Region Jämtland Härjedalen har
regeringens uppdrag att verka för övergripande samordning, samverkan
och samarbete mellan aktörer verksamma i länet av betydelse för bredbandsutbyggnaden.

Kommunen har flera viktiga roller när det gäller att nå målen i den
nationella bredbandsstrategin. Kommunen ansvarar för att ge grävtillstånd,
fysisk planering, bygglov för master, eventuellt markupplåtelse
på kommunägd mark, digitalisera fler av sina egna tjänster, bedriva en
bredbandssamordning, främjande av samförläggning av fiber med VA,
fjärrvärme, el, och annan teknikförsörjning samt att kommunicera nyttan
med bredband.

För att kommunen på ett tydligt sätt ska redovisa sitt arbete gällande
bredbandsutbyggnaden, har Härjedalen kommun för avsikt att utarbeta
en kommunal bredandsstrategi där ansvarsfördelning, information och
samordning kan ske.

Kollektivtrafik

Ställningstagande

  • Kommunen har som avsikt att under planperioden utreda behov
    och utmaningar för att nå en hållbar och långsiktig trafikförsörjningsplanering.

  • Att utreda och utveckla kollektivtrafiken ser kommunen som
    ett steg för att främja en befolkningstillväxt, jämställdhet och
    tillgänglighet.

Region Jämtland Härjedalen är regional kollektivtrafikmyndighet med
det politiska och ekonomiska ansvaret för kollektivtrafiken i länet och
över länsgräns. Kollektivtrafiken kompletterar övriga transporter och är
en förutsättning för en fungerande arbetsmarknad, skola vård och omsorg.
Väl planerad kollektivtrafik kan leda till ökad närvaro av människor i och
i anslutning till transport noder, vilket i sin tur kan bidra till tryggare platser,
inte minst kvällstid. Den kan också bidra till hållbar utveckling genom
att minska behovet av privatbilism och icke önskad klimatpåverkan och
även tillstordel användas för arbetspendling.

I kommande arbete med trafikförsörjningsplanering kan kommunen
utreda hur kollektivtrafiken och skolskjutsar nyttjas samt vilka behov
och brister som finns. Detta för att kommunen på ett konkret sätt ska
kunna visa på behoven gentemot Region Jämtland -Härjedalen för vidare
utveckling av kollektivtrafiken.

Tågtrafik

Ställningstagande

  • Avstånden i Härjedalen är långa, väl fungerande transporter och
    minskade restider ser kommunen som framgångsfaktorer för att
    nå visonen av fler invånare till år 2030. Bra kommunikationer
    med tåg bidrar till högre tillgänglighet och jämställdhet. Kommunen
    kommer vara en aktiv part och verka för frågor gällande
    utvecklingen av järnväg.

Inlandsbanan sträcker sig från Gällivare till Mora och utgör ett viktigt
transportstråk i mellersta och norra Sverige. Inlandsbanan passerar
genom östra delen av Härjedalens kommun och har stationer i Sveg och
Ytterhogdal. Härjedalens kommun är en av 19 kommuner som tillsammans
äger Inlandsbanan genom ett gemensamt aktiebolag, Inlandsbanan AB. Bolaget verkar för att öka gods- och persontransporter längs Inlandsbanan.
Kommunen ser positivt på en utveckling av järnvägsnätet inom kommunen. Sträckan Sveg-Röros har länge diskuterats och ses som en framtidsvision som skulle gynna såväl kommunens medborgare som besökare. En sådan järnvägssträckning skulle bidra till en ekonomisk tillväxt och utvecklingsmöjligheter för flera av näringarna inom kommunen.
Kommunikationer och fraktmöjligheter inom och till kommunen genom tågtrafik skulle också underlätta arbetet med klimatanpassningen eftersom kommunen skulle kunna erbjuda ett alternativt transportmedel till bil och flyg.

Riktlinjer gällande bebyggelse i anslutning till järnväg är enligt Trafikverket,
att ett generellt avstånd till ny bebyggelse bör vara minst 30 meter från järnvägen. Det för att ge utrymme för räddningsinsatser om det skulle
ske en olycka, och det möjliggör en viss utveckling av järnvägsanläggningen.
Ny bebyggelse eller förändrad användning av bebyggelse bör utredas,
för att säkerställa att den nya bebyggelsen inte störs av järnvägen i form
av exempelvis buller och vibrationer. Bebyggelsen får heller inte utgöra en
störande effekt för järnvägsverksamheten.

Flygtrafik

Ställningstagande

  • Avstånden i Härjedalen är långa och med väl fungerande transporter
    och minskade restider ser kommunen som framgångsfaktorer
    för att nå visionen av fler invånare till år 2030. Bra
    kommunikationer med flyg bidrar en högre tillgänglighet och
    jämställdhet. Därför kommer kommunen fortsatt vara en aktiv
    ägare och förvaltare av Härjedalen Sveg Airport.

  • I anslutning till flygplatser samt under inflygnings- och startstråken
    är kommunen generellt negativ till att ny bostadsbebyggelse
    med hänsyn till bullerstörningar.

Härjedalen Sveg Airport är en regional flygplats fyra kilometer nordost
om Sveg. Flygplatsen ägs av kommunen och trafikeras av reguljärflyg till
Stockholm-Arlanda. Flygtrafiken ger stora möjligheter att bo i Härjedalens
kommun men att verka i andra delar av Sverige och i förlängningen
även globalt. Det finns även ett flygfält i anslutning till Hede. I dag ägs och
drivs det av Hedlanda flygförening.

Luftfartsverket ska alltid tillfrågas som sakägare för infrastrukturutrustning
vid planerade byggnadsverk högre än 20 meter. För Försvarsmakten
gäller att samråd ska ske gällande objekt högre än 45 meter inom sammanhållen
bebyggelse och objekt högre än 20 meter utanför sammanhållen
bebyggelse. Förutom denna kontroll utför Luftfartsverket även
flyghinderanalys där det kontrolleras att de planerade byggnaderna inte
negativt påverkar flygtrafiken.

Väg

Ställningstagande

  • Kommunen har som avsikt att under planperioden utreda behov
    och utmaningar för att nå en hållbar och långsiktig trafikförsörjningsplanering.

  • Vid ansökan om bygglov för ny bebyggelse belägen närmare den
    nya tilltänkta vägsträckningen för E45 än 150 meter ska yttrande
    från Trafikverket inhämtas innan frågan om bygglov prövas.

  • Kommunen ställer sig fortsatt negativ till omdragningen av E45.
    splanering.

Många av kommunens besöksmål som fjälldestinationer och naturområden
är i dag svåra att nå utan bil. De två mest trafikerade vägarna är E45
och väg 84. Under vintersäsongen är trafiken till orter med besöksnäring
periodvis intensiv. Under sommarhalvåret är trafikflödet i kommunen
stabilare och upplevs inte lika intensivt då trafikflödet är jämnare fördelad
över tid. Kommunen ser positivt på en utveckling av vägnätet inom
kommunen. En vägsträckning mellan Hede och Lofsdalen ses som en
framtidsvision som skulle gynna såväl kommunens medborgare som
besökare.

Trafikverket utreder en ny sträckning av E45 söder om Sveg parallellt
med en ny sträckning av riksväg 84. Projektmålet är att minska restiden,
uppfylla kraven för europaväg och att vägen anpassas efter omgivande
landskap. Den 18 juni 2018 tog Trafikverket ställning för att projektet ska
drivas vidare och att alternativet sträckningen väster om Nonsberget, ska
ligga till grund för den fortsatta planeringen. Ställningstagandet vilar på
Trafikverket region mitts samlade bedömning av alternativens effekter
samt i vilken utsträckning de uppfyller projektets ändamål och projektmål.
Kommunen ställer sig fortsatt negativ till omdragningen av E45,
majoriteten av de politiska partierna i Härjedalens kommun har uttryckt
detta i sitt yttrande till Trafikverket.

Trafikverket har flera andra pågående och genomförda åtgärdsvalsstudier
gällande flera stäckningar på statligt ägda vägar i kommunen, där dagens
brister och behov analyseras och åtgärder föreslås.

Trafikverket ansvarar för vägområdet som är den mark som tas i anspråk
för väganordningar och anges generellt som väg till krönet på bakslänten
av diket samt ytterligare en kantremsa om 0,5 meter vid åkermark respektive
2 meter vid skog. Inom vägområdet krävs tillstånd enligt väglagen §
43 från Trafikverket för att utföra arbete och uppföra fasta objekt. Vägområdet
är en förutsättning för att kunna sköta drift- och underhåll av vägen på ett bra sätt. Säkerhetsavståndet är det område utanför körbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta och oeftergivliga föremål. Säkerhetsavståndet bestäms av vägens utformning och tillåten hastighet. Enligt 47 § Väglagen, gäller generellt ett byggnadsfritt avstånd på 12 meter från vägområdet. Länsstyrelsen har i ett särskilt beslut från den 15 maj 1996 (23FS 2015:28), utökat det byggnadsfria avståndet till 30 meter för E45 och riksväg 84. Dessa två vägar utgör inom kommunen primära farleder för farligt gods, det innebär att riskanalyser ska göras för att utreda lämpligt avstånd för bebyggelse även utanför det byggnadsfria avståndet. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det önskvärt att byggnadsfritt avstånd följs, även antalet anslutningar till allmänna vägar begränsas ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Gång- och cykeltrafik

Ställningstagande

  • I kommande planprocesser framförallt i områden där kommunen
    planerar för permanentboende, bör gång- och cykeltrafiken särskilt
    beaktas med tanke på jämställdhet och tillgänglighet.

Fotgängartrafiken är en del av alla resor och resan börjar och avslutas ofta
till fots. Hur bostäder och verksamheter är lokaliserade och möjligheten
att röra sig i den bebyggda miljön är grundläggande förutsättningar för
hur gång- och cykeltrafiken fungerar. Det bör även beaktas i kommande
planprocesser för att tillgodose tillgänglighet och jämställdhet. Eftersom
avstånden är långa och kommunen är stor till ytan finns svårigheter att
bygga ut och underhålla gång- och cykeltrafiken i hela kommunen.

Teknisk försörjning

Den tekniska försörjningen måste planeras i god tid för att klara kommande
kapacitetskrav och klimatförändringar. En hållbar utbyggnad innebär
även att satsa på miljövänliga energikällor och infrastruktur. Att behandla
och beakta vatten och avlopp (VA), avfallshantering och dagvattenhantering
på ett översiktligt plan blir en viktig faktor.

Vatten och avlopp, VA

Ställningstagande

  • Kommunen eftersträvar en klimatanpassad och långsiktigt hållbar
    VA-försörjning i hela kommunen inom och utanför kommunalt
    verksamhetsområde, utifrån lokala förutsättningar och med
    beaktande av miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter.

  • Alla fastigheter med behov av avloppsförsörjning ska ha en anläggning
    som är godkänd enligt miljöbalken.

  • All dricksvattenförsörjning som berörs av Livsmedelsverkets
    lagstiftning ska uppfylla dess krav.

  • Utbyggnaden av kommunala VA-anläggningar ska baseras på
    bebyggelsetryck samt en sammanvägd prioritering av hälso- och
    miljönytta samt ekonomi.

  • Samtliga detaljplaner och fördjupade översiktsplaner ska innehålla
    en VA-utredning och en dagvattenutredning innan de
    fastställs.

  • Kommunen ska hushålla med resurser, verka för återföring av
    näringsämnen i kretsloppet samt arbeta för att miljökvalitetsnormer
    för yt- och grundvatten uppfylls.

  • Bebyggelse får inte ske intill reningsanläggningar. Generellt kan
    inte restriktionsavståndet till befintliga anläggningar anges, men
    inom avståndet 1 kilometer bör stor återhållsamhet iakttas. Vid
    prövning av ny bebyggelse ska topografi, insynsförhållanden,
    förhärskande vindriktning och markbeskaffenhet noggrant beaktas.
    Riskerna för till exempel nedskräpning, lukt, rök, brandfara,
    förorening och smittspridning kan föranleda ökat restriktionsavstånd.

Vikten av kommunal VA-planering har blivit alltmer aktuell och avgörande
för samhällsutvecklingen. Både beroende på att lagstiftningen i form av
miljöbalken, vattentjänstlagen och EU:s ramdirektiv för vatten riktar nya
typer av krav på kommunerna, men också för att styra utvecklingen mot
en långsiktigt hållbar VA-försörjning, såväl inom som utanför det kommunala
verksamhetsområdet för vatten och avlopp.

VA-planeringen i Härjedalens kommun ska ge en heltäckande och långsiktig
plan för hela kommunens VA-försörjning. VA-planen ska vara ett
styrmedel med syfte att genomföra åtgärder inom VA-försörjning på ett
hållbart och effektivt sätt. För att uppmärksamma de framtida utmaningarna
och prioritera de åtgärder som är nödvändiga för vatten och avloppsfrågor
har en strategisk och långsiktig VA-plan tagits fram. VA-planen
ligger som ett planeringsunderlag till denna översiktsplan.

VA-planen beskriver i vilken takt vatten- och avloppsfrågor kan åtgärdas
samt vilka delar av kommunen som i nuläget inte kan komma i fråga för
utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Planen är vägledande och
fungerar som underlag för beslut vid utökning av det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp. En prioritering mellan områden
har gjorts i VA-planen och utbyggnadstakten är bedömd utifrån vad som
anses skäligt utifrån nuvarande kunskap om behov, ekonomi samt befintliga
och planerade resurser. Dock kan förändring uppstå i VA-utbyggnadsplanen,
på grund av de tre kriterierna miljö- och hälsa, samhällsnytta och
utbyggnad av fritidsboende. En ändring av ordningen kan behöva ske.

Dagvatten

Ställningstagande

  • En dagvattenstrategi ska tas fram och förväntas antas inom de
    närmsta två åren.

  • I nya planområden ska vegetationen bevaras för att hantera dagvatten
    och inte försämra markens stabilitet och därmed motverka
    risken för ras och skred.

  • Våtmarker och myrområden ska i möjligaste mån inte bebyggas.
    De fyller en viktig funktion för dagvattenhanteringen och för att
    hålla grundvattnet på en jämn nivå. Vid framtagande av nya detaljplaner
    i fjällterräng ska det säkerställas grönytor med strategisk
    placering i planområdet.

  • Naturliga dagvattenstråk bör förstärkas och undvikas vid placering
    av vägar och tomtmark.

  • Dagvatten ska i första hand fördröjas och renas lokalt.

  • Kan inte dagvattenfrågan lösas kan inte exploatering komma till
    stånd.

Vid förändring av markens genomsläpplighet av vatten, vanligen vid nyaexploateringar eller byggnation av vägar och parkeringar av asfalt, hindras
regnet från att rinna ner i marken. Det måste hanteras för att förhindra att
det rinner till platser som inte är önskvärt, exempelvis husgrunder eller
direkt till vattendrag.

Det finns en problematik inom Härjedalens kommun gällande att dagvatten
i dag rinner direkt från vägbrunnar ut i Ljusnan, utan fördröjningssystem.
Tillbud med slamströmmar och bortspolade vägtrummor som inträffar när de så kallade 100-årsregnen sammanfaller med snösmältningen förväntas återkomma oftare som en följd av klimatförändringen. Dagvattenhanteringen från vägnätet är därför bristfällig. Det finns även problem i vissa utbyggda fritidshusområden där ökade nederbördsmängder kan leda till skred och slamströmmar om inte dagvattenhanteringen är rätt dimensionerad.

Behovet av riktlinjer för hur dagvattenfrågorna ska hanteras i kommunen
är stort. Arbetet med dagvattenhanteringen är förvaltningsövergripande
och behöver utformas utifrån lokala förutsättningar. I dagsläget finns
inget övergripande dokument som behandlar dessa frågor, det sker istället
på olika plan igenom hela planeringsprocessen. I VA- handlingsplanen för
Härjedalens kommun framgår att en dagvattenstrategi ska tas fram. Strategin
ska vägleda i arbetet med att förebygga klimateffekter, och minska
utsläpp. I strategi ska det finnas en tydlig ansvarsfördelning vilket förväntas
leda till enklare och effektivare ärendehantering.ärendehantering.

Sidinformation

Sidan uppdaterad 2020-02-14 16.29
av Johan Essvik