Areella näringar

Härjedalens kommun präglas av en rad olika näringar som haft och har
olika utrymme över tid. Jordbruket, rennäringen och skogsbruket är både
historiska och nutida näringar inom kommunen, som alla har stor betydelse.
Besöksnäringen har under senare delen av 1900-talet och fram till i
dag växt till en stark näring som har etablerat sig både sommar och vintertid.
Vattenbruket är inom kommunen en mindre näring som i framtiden
kan få större roll för kommunens matproduktion.


Besöksnäring

Ställningstagande

  • Det är av vikt att gemensamt värna om de naturresurser som finns
    inom kommunen. Ett scenario där besöksnäringen äventyrar de
    långsiktiga bevarandet av unika miljöer, djur- och växtliv ser kommunen
    inte som fördelaktigt, och kommer därför vara en aktiv
    part i att förebygga detta.


Besöksnäringen utgör en av basnäringarna i Härjedalens kommun och är
av avgörande betydelse för utvecklingen inom delar av kommunen. Inom
dessa områden är många medborgare beroende av näringen som inkomstkälla,
näringen skapar många arbetstillfällen som annars inte hade
funnits i dessa områden.

Detta ställer en rad krav på dessa besöksnäringsorter. Om man ser till den
bofasta andelen medborgare är den en marginell del av det antal personer
som under olika perioder vistas i områdena. Med det menas att samhällsfunktioner
måste vara dimensionerade för ett antal långt bortom det antal
personer som är fast boende i dessa orter. Här finns stora utmaningar i
samhällsplaneringen för att få en långsiktigt och hållbar utveckling som
gynnar både kommunens medborgare men också de besökande. Härjedalens
kommun är inte ensam om denna utmaning i ett nationellt perspektiv,
heller inte i ett regionalt perspektiv. Inom regionen finns flertalet
områden där besöksnäringen är en grundpelare.

Begreppet hållbar turism är i Härjedalens kommun ett viktigt begrepp.
Ansvarstagande för natur- och kulturmiljöer och miljöanpassning efterfrågas
alltmer av kunder, offentliga organ och besökare. För att åstadkomma
hållbar turism behövs ett samordnat ansvarstagande för miljön där
både kommunen och privata aktörer måste vara involverade.Den kommunala
samhällsplaneringen tillsammans med det lokala miljöarbetet är
viktiga miljöpolitiska instrument. Ett positivt resultat i miljöarbetet förväntas
kunna uppnås om flertalet blir engagerade och informerade vilket
i förhoppning leder till att medborgare och besökare sluter upp kring de
gemensamma målen. Det är särskilt viktigt att kommuner som Härjedalen
med omfattande turism förmedlar rätt signaler och aktivt arbetar med
dessa frågor.

I intensivt nyttjade områden är det angeläget att gemensamt undersöka
och bedöma den lokala bärkraften och om behov av styrning för vissa aktiviteter
kan komma att krävas. I känsliga områden krävs ökad uppmärksamhet
så att exempelvis markslitage, konflikter med jord- och skogsbruk
samt rennäringen, störningar på djur- och fågelliv, felaktigt placerade spår
och leder eller påverkan på kulturmiljöer undviks.

Kommunen är exempelvis en del av projektet Aärsdrivande multiarena,
Projekt syftar till att utveckla hållbara skoter-, längdskidåknings-, vandring-,
cykel-, rid- och paddelleder i Funäsällen. Detta arbete ligger i linje
med miljömålet storslagen ällmiljö och är ett av många sätt kommunen
aktivt arbetar på för att nå målet. Det är också ett stort steg i att förverkliga
en hållbar turism.


Rennäring

Ställningstagande

  • Kommunen ska inom den statligt ägda åretruntmarken, dvs. där
    renskötsel bedrivs med stöd av rennäringslagen, involvera samebyarna
    i tidiga skeden för strategiska planfrågor, detaljplaner,
    bygglov, förhandsbesked och förfrågningar kring markanvändning.

  • Inom den statligt ägda åretruntmarken det vill säga där renskötsel
    bedrivs med stöd av rennäringslagen ska, i tidsperioder då renarna
    är speciellt känsliga och då andra intressen och människor kan
    störa renarna, kommunen tillsammans med länsstyrelsen och
    polisen samarbeta för att informera och säkra att inte renarna
    ofredas.

  • Härjedalens kommun ska verka för en god dialog och gott samverkansklimat mellan samebyarna och de privata markägarna.

  • Härjedalens kommun ska verka för att den samiska kulturen och
    identiteten bibehålls och stärks.

Härjedalens kommun är en samisk förvaltningskommun och det samiska
språket (alla varieteter) är officiellt minoritetsspråk i Sverige. Samerna är
även ett urfolk i Sverige, erkänt av Sveriges riksdag år 1977.

I kommunen finns tre samebyar, Mittådalen, Ruvhten sijte och Handölsdalen,
med totalt cirka 16 000 renar. Rennäringens åretruntmarker i
Härjedalens kommun omfattar de statligt ägda renbetesfjällen. Åretruntmarkerna omfattas till stora delar även av riksintresse för det rörliga
friluftslivet. Stora delar är så kallade obrutna fjällområden för vilka
riksdagen har beslutat om vissa restriktioner mot vägbyggen, vattenkraftsutbyggnad, fritidsbebyggelse, större turistanläggningar, kraftledningar och skogsavverkningar med mera. Frågan om markupplåtelse för
ny bebyggelse inom åretruntmarker prövas av länsstyrelsen efter samråd
med samebyn, innan miljö- och byggnämnden avgör bygglovsärenden.
Som huvudregel gäller att helt ny byggnad av hänsyn till renskötseln och
rörligt friluftsliv inte tillåts. Bebyggelse för rennäringens behov, (mindre
anläggningar övernattningsstuga, vindskydd eller dylikt) för det rörliga
friluftslivet och enstaka byggnad inom befintliga fjällägenheter får dock
uppföras.

På privatägd mark i Härjedalen bedrivs renskötsel med stöd av civilrättsliga
nyttjanderättsavtal mellan samebyn och privata markägare. Det innebär
att det idag finns en väl fungerande samförståndslösning i kommunen
som innebär att privata markägare tillsvidare upplåter sin mark till
samebyarna med nyttjanderätt för renbete, främst vinterbete. Efter det
så kallade Härjedalsmålet, vilket gällde rätten till vinterbete på privatägd
mark, följde långa och svåra förhandlingar som slutligen ledde fram till
dagens unika samförståndslösning. Härjedalens kommun värnar om rennäringens nuvarande och framtida utveckling i Härjedalen. En bibehållen
rennäring i kommunen av samma omfattning som den nuvarande förutsätter
en god dialog och gott samverkansklimat mellan samebyarna och
de privata markägarna så att samförståndslösningen och avtalen ges goda
förutsättningar att upprätthållas.as.


Skogsbruk

Ställningstagande

  • Kommunen är positivt inställd till fler terminaler för omlastning
    av timmer.

  • Som skogsägare har kommunen en värdefull resurs att förvalta.
    Förvaltningen ska alltid ske med hänsyn till åtgärdsbehov, miljöoch
    naturvärden samt långsiktiga mål för skötseln av innehavet,
    både avseende produktion och miljö.

  • Vid de fall marken inte längre är lämplig att nyttjas som tidigare
    eller att möjligheterna inte längre tillåter den tidigare markanvändningen,
    ser kommunen att annan markanvändning kan
    tillåtas för att främja en god hushållning av mark och vatten.

Skogsbruket är en av de viktiga näringarna inom Härjedalens kommun,
dess existens regleras i miljöbalken. Skogsbruken är enligt miljöbalken
3:4 av nationell betydelse och skogsmark som har betydelse för skogsnäringen
ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra
ett rationellt skogsbruk. Skogsvaror (trävaror, pappersmassa, papper)
var den tredje viktigaste exportvarugruppen i Sverige år 2016.

I ett framtidsperspektiv kan Sveriges roll som leverantör av biobränsle
och trävaror öka ytterligare. Detta till följd av satsningar på att dels
minska användningen av fossila bränslen, dels minska koldioxidutsläpp
från cement- och plastindustrin. Framställningen av trävaror är mindre
energikrävande jämfört med metaller och andra material. På grund av det
kan träets konkurrenskraft komma att stärkas i framtiden, framför allt
om energipriserna ökar.

Skogsbruket påverkas av förändringar i klimatet, exempelvis hantering
av insektsangrepp och försök med odling av nya arter. När vädret blir varmare
minskar även antal dagar med tjälad mark och längre perioder med
osäker bärighet vilket gör att större virkesvolymer behöver tas ut under
en kortare period än idag. Detta leder även till större behov av lagringsplatser.
Varmare klimat ger högre bonitet och förmodad försämring av virkeskvaliteten. En tydlig effekt av ett varmare klimat är att många arter har flyttat sin utbredningsgräns norrut. Det finns vissa exempel på ökande skador som kan kopplas till ett varmare klimat. Möjligheterna att anpassa sig till nya klimatbetingelser kan dock vara begränsade och många arter kan få svårt att ta sig till nya områden. Även andra faktorer, som ändrat markutnyttjande och ändrade brukningsmetoder, kan vara minst lika viktiga och möjligen även användas för att motverka negativa effekter av ett ändrat klimat.

Inlandsbanan har stor potential för virkestransport. För att kunna nyttja
bana fullt ut för detta krävs fler omlastningsplatser och gärna elektrifiering
av banan. Bärigheten på banvallar och omlastningsplatser är viktig att säkerställa.

Kommunen ska beakta de grundläggande bestämmelserna för hushållning
med mark- och vattenområden där särskilda markanvändningsintressen
utgörs av skogsbruket i miljöbalken. Genom samhällsplanering kan kommun
tillgodose denna bestämmelse genom att utföra lokaliseringsprövningar
gällande anspråk som föreslås på mark som i dag är del av skogsbruket.
Läs även under Kapitel 3 ”Hänsyn” -Övriga allmänna intressen.


Jordbruk

Ställningstagande

  • Kommunen anser att lokaliseringsprövningar ska begränsas till
    att utföras inom den ort där anspråk finns.

  • Byggnation kan tillåtas på åkermark till åtgärd som gynnar en
    fortsatt djurhållning eller ett fortsatt brukande av jordbruksmarken.

  • Kommunen värdesätter fäbodbruket och dess utveckling som ett
    led i att arbeta med visionen ” Minst en bonde i varje by”.

  • Vid exploateringsanspråk på jordbruksmark ska samråd ske med-
    LRF i tidigt skede för att bedöma hur utveckling och byggnationkan
    ske med minsta skada. Detta möjliggör att fler frågor kan lösas
    i samförstånd och konflikter undvikas.

  • I de orter med en hög efterfrågan på bostäder ska bostäder ses
    som ett allmänt intresse. Bebyggelse kan tillåtas på jordbruksmark
    för att tillgodose behovet av permanentbostäder, där samhällsservice
    finns efter en lokaliseringsprövning.

  • Kommunen är positiva till nybildning av små jordbruksfastigheter
    (t.ex. hästgårdar och kombinerat ändamål).

  • En ökad förbuskning ses som en negativ utveckling och vid fallet
    att marken inte längre är lämplig att nyttjas som tidigare eller att
    möjligheterna inte längre tillåter den tidigare markanvändningen,
    ser kommunen att annan markanvändning kan tillåtas för att
    främja en god hushållning av mark och vatten.

Jordbruket som näring har länge varit av stor betydelse i kommunen. Det
är också av värde att landskapet hålls öppet. Det är angeläget att ett aktivt
jordbruk finns i kommunen och ges förutsättningar för att utvecklas.
Detta med tanke på jordbruket som näring och utifrån landskapsbilden.
Kommunen är positiva till nybildning av små jordbruksfastigheter (till exempel
hästgårdar och kombinerat ändamål med odling och djurhållning)
eftersom det möjliggör mindre verksamhet på gården kombinerat med
deltidsarbete och leder till fortsatt brukande av jorden med fler aktörer
som bedriver jordbruk i liten skala. Idag när antalet bönder och efterfrågan
på jordbruksmark minskar i vissa delar av kommunen upplever man
att byarna och fäbodarna lätt växer igen.

Fäbodbruket är en unik produktionsform som fortfarande lever i vår
kommun. Fäbodvallarna är, med sina speciella byggnader och typiska
utmarksbete med frigående djur, ett levande kulturarv med höga biologiska
och kulturhistoriska värden. De har ett starkt symbolvärde för kommunen. En utmaning inom fäbodbruket för framtiden blir att nyrekrytera fäbodbrukare till det traditionella fäbodbruket. För att utveckla och bevara denna näring och detta kulturarv ser kommunen positivt på en fortsatt och ökad drift. Det aktiva fäbodbruket är en del i en näringsverksamhet med djurhållning året runt, där fäboden och betet i skog och fjäll är en nödvändig del av verksamheten som foderförsörjning under sommarhalvåret.

Det är en ekologiskt, miljöanpassad och resurssnål verksamhet för att ta
tillvara på de betesresurser som finns i våra skogar och fjällområdensamt
för att främja en lokal produktion av livsmedel till hög kvalitet.

I och med det klimatförändringar som sker lägger kommunen stor vikt
vid lokalproducerade varor. Att kunna erbjuda medborgare och besökare
lokalproducerad mat eller andra varor är något kommunen vill värna och
utveckla. Visionen lyder ” Minst en bonde i varje by”. Detta kan också
kopplas till den unika fäbodkultur som finns inom kommunen.

Jordbruk är av nationell betydelse. Vilket betyder att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, endast om
det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov
inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt
genom att annan mark tas i anspråk. Detta regleras i miljöbalken 3:4.

Inom kommunen finns ett antal orter där bostadsutbudet är begränsat
men efterfrågan hög. Fastighetsägare inom kommunen ser då över möjligheterna att exploatera centralt lokaliserad jordbruksmark. Kommunen
anser att i de fall där jordbruksmarken är centralt lokaliserad inom
orterna och fastighetsägaren själv visar intresse för att exploatera ska det
finnas möjlighet att undersöka det vidare. Det kommer alltid att föregås av
en lokaliseringsutredning för att se till om behoven av bostäder kan lösas
på ett likvärdigt sätt inom orten utan att ta jordbruksmark i anspråk.

Härjedalens kommun är en stor kommun till ytan med ett flertal orter, i
vissa orter finns det i dagsläget inte en stor efterfrågan av bostäder och i
dessa orter anser kommunen att jordbruksmark inte bör tas i anspråk. I
det orter med en hög efterfrågan kan det komma att bli aktuellt att utreda
huruvida jordbruksmark ska tas i anspråk för att tillgodose behovet av
bostäder i närhet till samhällsservice efter en lokaliseringsprövning.
Kommunen anser att lokaliseringsprövningen ska kunna begränsas till de
orter där en hög efterfrågan finns, om kommunen ställs inför att lokaliseringsprövningarna ska vidgas till kommunen som helhet försvåras
utvecklingen av orter med en hög efterfrågan. Kommunens vision av att
öka befolkningsantalet kommer vara svårt att realisera om orterna inte
kan utvecklas till en attraktiv plats att leva och bo på.

Läs mer under Kapitel 3 ”Hänsyn” -Övriga allmänna intressen.


Vattenbruk

Ställningstagande

  • Kommunen ser ett växande intresse av att etablera nya verksamheter
    och är positivt till en vidare utveckling.

  • Viktigt att eventuellt kommande verksamheter inte äventyrar
    vattenkvaliteten.

Vattenbruk är ett samlingsnamn för odling av akvatiska djur och växter
och innefattar odling av fiskar, musslor, kräftdjur och alger. Inom kommunen
finns fiskodling för utsättning och matkonsumtion. Vattenbruksverksamheter
leder till att man kan erbjuda klimatvänlig och lokalproducerad mat samt långsiktig och hållbar produktion. Fiskodling är en näring som växer i länet.

Inom Härjedalens kommun finns i dagsläget tre vattenbruk som bedriver
verksamhet i form av fiskodling, dessa återfinns i Ljusnedal, Hedeviken
och Tännäs.

Sidinformation

Sidan uppdaterad 2020-02-14 16.29
av Johan Essvik