Kungsörn

Denna ståtliga rovfågel, med nästan guldglänsande hjässa är en ursprunglig del av Härjedalens natur och har därför blivit utsedd till dess landskapsfågel.
Normalt häckar den över hela landskapet, även om dess boplatser, på och nära kalfjället, under senare år ofta stått tomma. Orsakerna kan vara flera, men boplundring, olaga jakt och miljöförändringar kan vara förklaringar.
Ett kungsörnsrevir omspänner i normala fall gott och väl en kvadratmil, men den kan behöva jaga över betydligt större ytor om tillgången på bytesdjur är liten.

Häckningstiden sträcker sig från mars till augusti och de lägger i vanliga fall två ägg, som ruvas av honan. Ett kungsörnsbo kan med tiden bli ett rejält byggnadsverk och det finns uppgifter om flera meter höga bon, med vikter upp mot ett ton. Boet påträffas antingen uppe i ett gammalt träd, exempelvis en tall med kraftiga grenar, eller så är det placerat på ett klipputsprång i någon bergsida.

Kungsörnen har, som många andra rovdjur, utsatts för åtskillig mytbildning. I berättelser från Norge, sägs inte bara barn utan även vuxna människor ha blivit bortrövade. En kungsörn lyfter normalt endast byten som motsvarar halva den egna vikten eller mindre, vilket i bästa fall innebär att den kan flyga iväg med en hare.

I äldre svensk litteratur finns gott om skildringar som inte ligger efter, när det gäller fantasifullhet. Bloddrypande berättelser om rovfåglarnas härjningar varvas med krav på att de "måste förföljas och tillintetgöras". Sådan draksådd har verkligen slagit rot och den frodades länge i människors inställning till rovfåglar i allmänhet: Alla fåglar med krokig näbb skulle dödas, varhelst de påträffades. Även om den inställningen ändrats betydligt under senare decennier lever de ändå farligt, inte minst genom att miljögifterna slagit hårt mot dem. Då rovfåglarna och deras ägg är attraktiva samlarobjekt på en global marknad, befinner de sig under ständigt hot också av dessa skäl. Fortfarande bedrivs så kallad falkenering, som innebär jakt med rovfågel, där även tama kungsörnar används. Linné berättar från sin resa genom Dalarna, att han vid Mugga (en å på gränsen mellan Härjedalen och Norge) påträffade ett falkenerarläger, dit holländare och fransmän årligen sökte sig.

Copyright ©Härjedalens kommun Text och bild är skyddade av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

Kungsörn

Sidinformation

Sidan uppdaterad 2019-01-22 17.05
av Anna Elfqvist