Köldmedier

Köldmedier är kemikalier som ska transportera kyla, till exempel propan, ammonikak och olika freoner. Köldmedier skadar och tunnar ut ozon­skiktet och omfattas därför av regler för hantering, kontroll och rapportering.

Aggregat som använder köldmedier är till exempel värmepumpar, kyl- eller frysutrustning.

Du som bedriver yrkesmässig verksamhet och som använder stationära aggregat som innehåller köldmedier omfattas av ett antal regler för att hantera dessa. Till exempel ska du se till att aggregaten kontrolleras regelbundet, och du ska också redovisa resultatet av kontrollerna till kommunen för större aggregat.

Årlig kontroll och köldmedierapport

Alla aggregat på minst 5 ton koledioxidekvivalenter (CO2e) ska kontrolleras minst en gång varje år. Om din köldmedieanläggning är på 14 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) eller mer måste du också skicka in resultatet från kontrollerna (en så kallad köldmedierapport) till kommunen varje år.

Det är enbart certifierad personal som får kontrollera och göra ingrepp i köldmedieaggregat, och som får upprätta rapport över genomförd kontroll. Det är dock alltid ditt ansvar som verksamhetsutövare att rapportera kontrollen till kommunen.

Köldmedierapporten för föregående år ska skickas in till kommunens miljö- och byggavdelning senast den 31 mars. Observera att du som verksamhetsutövare kan bli skyldig att betala miljösanktionsavgift om du inte kontrollerar ditt aggregat eller om du inte skickar in rapporten i tid.

Många kylfirmor erbjuder serviceavtal och ser till att läcksökningarna görs vid rätt tid.

Förbjudna köldmedier

  • CFC är förbjudet att använda från och med den 1 januari år 2000. Undantag för små enhetsaggregat med en köldmediemängd av 900 g eller mindre får fortsätta att brukas så länge anläggningen brukas på samma plats.
  • HCFC är förbjudet att använda från och med den 1 januari 2015. Befintlig kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning med högst 3 kilo köldmedier är tillåtet att använda även efter 2015.

Vad är köldmedier?

Köldmedier är så kallade f-gaser där f står för fluor. När dessa f-gaser släpps ut, eller läcker ut, i atmosfären bidrar de till växthuseffekten på liknande sätt som utsläpp av koldioxid. En skillnad är dock att vissa av f-gaserna är betydligt starkare växthusgaser än koldioxid. Exempelvis ger ett utsläpp på ett kg av köldmediet R404A, ett lika stort bidrag till växthuseffekten som ett utsläpp av 3 922 kg koldioxid.

För att säkerställa att fluorerade växthusgaser ersätts med säkra alternativ med lägre eller ingen klimatpåverkan beräknas de årliga utsläppen uttryckta i koldioxidekvivalenter kunna minska med två tredjedelar fram till 2030.

På sikt kommer f-gaser med högsta GWP-värden att avvecklas och det kan även bli påfyllnads- eller användningsförbud och försäljningsstopp för vissa av dem på den europeiska marknaden. På senare tid har det dessutom skett kraftiga prishöjningar på köldmedier med höga GWP-värden.

Varför finns det regler för köldmedier?

Runt jorden finns ett skyddande ozonskikt som vi är beroende av. Vissa kemiska ämnen bryter ner det här skiktet, och därför fokuserar ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål på att minimera utsläppen av dessa ämnen. Även små mängder av de ozonnedbrytande ämnena kan ställa till stor skada. Därför har många ämnen förbjudits och ersatts med andra som är mindre skadliga och reglerna är strikta.

I samband med klimatfrågor och växthusgaser räknas GWP-faktorn, Global Warming Potential. Det anger hur mycket ett kilo av ett köldmedie påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid som har GWP-faktor ett (1). Köldmediernas GWP-faktorer varierar beroende på köldmediets R-nummer.

Numera är reglerna kring köldmedier baserade på koldioxidekvivalenter istället för som tidigare i mängd (kilogram) köldmedia. Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra enskilda gasers bidrag till växthuseffekten.

Kontaktuppgifter miljö- och byggavdelningen

Besök vår kontaktsida

E-tjänster, taxor och blanketter

Kontaktuppgifter Företagslotsen

Gå till Företagslotsens sida

Sidinformation

Sidan uppdaterad 2019-07-12 16.30
av Sofia Rudeklint